bienvenuedansmavie.blogg.se

Hej på er alla!

 

Det var lägesedan må jag säga! Så pass längesedan att ett helt år har passerat, precis idag, sedan jag satte min fot i Frankrike och Troyes. Jag har funderat i flera dagar på hur jag ska skall skriva detta inlägg, men inte kommit på något bra ännu. Har tittat igenom alla gamla inlägg för att få koll på vad jag skulle vilja skriva, men jag vet inte om det hjälpte... Så jag kör väl i samma stil som jag alltid gjort, det får bli som det blir helt enkelt.

 

Kortfattat kom jag hem den 15e juni, efter att ha varit på semester med mina föräldrar som ni kanske minns att jag nämnde. Det var en m  semester och jag njöt verkligenomassvis. Sedan drog jobbet igång den 16e och vi hade en fantastisk sommar hemma på västkusten. Den 5e augusti kom dessutom Mattias hem, jag höll på att få spasm när vi väntade på honom på flygplatsen. Kunde inte stå stilla!! Lyckan var total och nu har vi flyttat ihop igen i Kalmar där vi gör vårt sista år på våra utbildningar. Att få träffa vänner och familj igen var obeskrivligt härligt, och jag älskar att det snabbt känns som om man knappt varit borta. Det går på några minuter att hitta varandra igen och vilka man var senast man sågs. Tack för att jag har så fina vänner och fin familj!

 

Vidare så har jag fortfarande väldigt god kontakt med några av de människor som jag kom allra närmast under min tid i Frankrike. Jag var dessutom och hälsade på Kristin när hon hade praktik på Nordirland i oktober i några dagar, vilket var helt underbart. Det var så himla roligt att ses igen! Även för oss så gick det bara några minuter så var allt precis som det varit i Frankrike. Hon är verkligen guld, min Kristin. Jag ville även åkt på en återträff utanför Prag över nyår, men tyvärr så lyckades jag inte få till det med planering och pengar. Däremot så planeras det en ny återträff i Amsterdam i sommar som jag VERKLIGEN hoppas att jag kan gå på! Om inte annat så planerar även jag, Kristin, Lilli och Sofia på att åka en vecka eller så till ett varmt land till hösten/vintern. Hade också varit alldeles fantastiskt!

 

Jag saknar dock Frankrike något enormt, ju mer jag tänker på det desto mer gräver den känslan i mig. Jag kan inte förneka att hela den upplevelsen har förändrat mitt liv och min syn på människor, länder och kulturer så väl som vänskap. Jag är så otroligt glad och tacksam över att jag åkte, trodde faktiskt inte att några månader kunde betyda eller påverka mig så mycket som det faktiskt gjort. Det är svårt att uttrycka exakt hur jag känner med ord, men jag saknar det. Till och med kaoset, alla knäppa lärare och frustationen över att inte förstå ett annat språk. Men mest saknar jag nog ändå crêpe och croissanter tror jag... Dock har Mattias gjort pannkakor till mig idag och jag har ätit massvis med kanelbullar sedan jag kom hem, så det är väl ändå en slags svensk variation på det hela. 

Men jag saknar att gå till skolan, komma hem och sitta och prata med Kristin vid köksbordet samtidigt som vi äter sallad. Jag saknar spontaniteten som fanns, att man aldrig riktigt visste hur nästa dag skulle bli. Jag saknar att gå och köpa färskt bröd på morgonen och att få besöka nya städer, framför allt Paris. Jag saknar att hålla muntliga presentationer framför en grupp människor som verkligen inte bryr sig (undantag läraren, oftast i alla fall), jag saknar den konstiga skolmaten och all annan mat oavsett konstig eller ej. Jag saknar promenaderna genom centrum, att åka och handla på E.Leclerc eller med Rubens bil på Carrefour. Jag saknar att åka till sjön och ligga på stranden vid solen, och bara ta det lugnt. Inte ha några större problem (även om jag hade en del problem, så har jag nästan glömt dem nu). Jag saknar dofterna, smakerna, känslorna. Men framför allt saknar jag självklart vännerna jag fick där, vad hade min tid varit utan dem? Vill lämna ett litet meddelande till dem nedan, på engelska.

 

 

Det känns ganska tragiskt och ledasmt, men jag får väl helt enkelt avsluta detta inlägg. Sätta punkt för min tid i Frankrike, i alla fall på denna blogg. För jag kommer aldrig att glömma bort den, som ni kanske förstår. Jag tänker på mina upplevelser varje dag, och även om jag inte var där så länge så har det verkligen etsat sig fast. Men det är jag glad för, för nu är det bara de härliga minnena jag minns och som jag mår bra av!

 

Önskar er alla det bästa och jag hoppas att ni alla mår bra!

Tack så mycket för att ni följt mig och min blogg!

Nu ska jag äta upp resten av mina pannkakor med Speculoos (köpte med mig fyra burkar hem) och titta på Frozen (fortfarande en favoritfilm, så på den punkten har det inte hänt så mycket)!

 

Från bienvenue till à bientôt,